måndag 14 juni 2010

dimbar LED-belysning

Att koppla in LED-belysning är inte enkelt. Detta beror på att lysdioder har en tröskeleffekt i sin ström-spänningskurva. Under en viss spänning lyser det inte alls, över en viss spänning överbelastas lysdioden till dess att den går sönder. En illustrerande graf finns på engelska wikipedia. Normal drift sker alltså i ett smalt intervall. Därför ska dioder strömstyras.

Vissa lysdiodlister man köper är kopplade med ett motstånd i serie. På det sättet ökar intervallet för vilken spänning lysdioden lyser lagom, så att man kan koppla till en fast spänning (vanligast 12 V) utan att vare sig överbelasta eller inte få något ljus alls.



För att dimma led kan man antingen styra spänningen (väldigt svårt), reglera strömmen eller pulsa strömmen/spänningen (PWM-styrning).  Att reglera strömmen faller sig naturligt om man har strömstyrning. Då låter man kretsen som styr strömmen ha justerbar ström, istället för ett fast värde. Detta komplicerar inte kretsen särskilt mycket - det svåra är att reglera strömmen.

Det är jättesvårt att köpa dimbar led. Nomenklaturen är inte enhetlig. Man får höra sådana termer som "mekanisk transformator", som jag inte tycker finns. Själva LED-listen påverkas inte av dimbarhet. Däremot drivdonet. Vissa dimmerenheter är avsedda att kopplas in mellan drivdon och LED, andra avsedda att koppla in på 230V-sidan. Vad jag är ute efter är ett drivdon som är reglerbart i sig.

Till slut fastnade jag för ett drivdon från designlight, köpt från Theofils. Enligt specifikationen är strömmen ställbar från 10-350mA. Det finns i två varianter, en D-LT15WD som klarar upp till 15 W och en D-LT30WD som klarar upp till 30W. Ohms lag ger att den då kan ge en maximal utspänning på 15/0.350=43V respektive 86V. Den för högre effekt var något dyrare, 464 kr på Theofils.
En annan drivenhet jag övervägde är från Lumoluce, via ledbutiken. Denna har flera olika drivlägen (konstant spänning, konstant ström, dimbar, master/slav-funktionalitet. allt detta för 650 kr). Eller den här, också från ledbutiken.

Till detta kommer led-listen. Efter att ha letat runt lite på olika ställen fastnade jag för LED-tejp super 1 varmvit 90 lumen från återförsäljaren Molectric som är en flexibel remsa med 60 lysdioder per meter. Man kan dela den var tredje diod (var 5:e cm) vilket gör den lätt att koppla in. På baksidan sitter självhäftande tejp.
Den nominella effekten är 5W per meter vid 12 V (den är alltså avsedd för konstant spänning).


Man kan då räkna ut att för att få max effekt vid 350 mA ska man seriekoppla bitar om 0.350A/(5W/m/12V)=0.84m. Med delbarheten var 5:e cm blir det då 85 cm. 6 m ledlist totalt går att koppla in på denna regulator. Listen kostar 258kr/m före mängdrabatt.

När jag kopplat in allt visar det sig att ljuset är väldigt bra från LED-listen. Den gör skäl för benämningen varmvit. Regulatorn är däremot inte särskilt bra - lägsta läget är väldigt starkt och ljuset ökar inte jämnt med rattens vridning. Dimbart är det, men inte lika stort område som en normal dimmer med glödlampa ger. Här finns mer att göra!

Sammanlagt så tycker jag att det är jättefint att ha en remsa med lysande punkter. Det ger stora möjligheter att utforma belysningen!

lördag 29 maj 2010

Macintosh Powerbook 145B

Jag har fått en gammal mac som skulle kastas!
Den måste vara från ca 1994.
http://support.apple.com/kb/sp144
http://en.wikipedia.org/wiki/PowerBook_140#PowerBook_145

Först ville den inte starta, men när jag tagit ut batteriet gick det bättre.

Tiden har gått fort, både vad gäller hårdvara och operativsystem. Nuvarande macbook har ca 100 ggr högre klockfrekvens. Redan då kunde man välja inställningar för prestanda eller batterilivslängd.

Om du är intresserad av datorn, hör av dig!


onsdag 26 maj 2010

Läsvärt om videokodning

Video på webben/datorer är ett problemområde. Det är för att det finns patentfrågor och många olika format, vissa av dom proprietära. Att hitta minsta gemensamma nämnare för alla besökare resulterar i att man använder mjpeg, vilket är undermåligt. Alla plattformar stöder inte flash. Iphone/ipad till exempel.

Ett steg framåt är html5, som stöder uppmärkning av video.

En mycket bra översikt över video/audio-format, dess kodning och leverans finns här: http://diveintohtml5.org/video.html

tisdag 25 maj 2010

Folding@home

Jag deltar i folding@home, för lag sweclockers. Mitt mål är att komma in på topp tusen. För det krävs i dagsläget 41096 poäng. Jag har 7676 i dagsläget.

Uppdatering 20100707:
Jag har kommit in på topp tusen och ligger just nu på plats 990. Gränsen för att komma in på listan har ökat till 42799 poäng.

Handikappsystem för segling

Det har nyligen varit en del högljudda diskussioner om handikappsystem i flerskrovsvärlden. Det är många som sagt att handikappsegling är på låtsas, entyp är det som är det enda som gäller om man vill kappsegla.

Vad finns det för krav på handikappsystem?
  1. Det ska vara rättvisande för olika vindar, banor, vågförhållanden relativt andra båtar i samma handikappsystem.
  2. Det ska baseras på båtens maximala prestanda, dvs hur fort den kan gå med bästa möjliga besättning.
Punkt 1 ovan är svår att definiera. Väntevärdet av båtens hastighet över ett givet urval av yttre förhållanden är egentligen den enda rimliga definitionen.
Punkt 2 är svår när man har få båtar som seglar få seglingar på amatörnivå.

Därtill kommer flera önskemål
  1. Det ska vara lätt att ta fram. Även lyskommittéer seglar hellre än sitter vid datorn eller mäter segel.
  2. Det ska vara internationellt gångbart.
  3. Det ska inte leda till att man tar fram båtar som har lågt handikapp för sin verkliga prestanda. Detta har förstört många båttyper genom åren.
  4. Det ska inte uppmuntra till att bygga om båten för att få så långt handikapp kontra prestanda som möjligt. Detta för att uppmuntra att bygga bra och snabba båtar, snarare än handikappoptimering.
För att uppnå ovanstående försöker man göra på olika sätt.
  1. matematisk formel för hur man räknar ut handikappet baserat på mått, längd, vikt och möjligen andra saker.
  2. handikappet tas fram från kappseglingsresultat
  3. En kombination av ovanstående.
Sedan kan man ha olika approach till hur man ska gå tillväga
  1. Allt är hemligt för alla utom handikappkommittén.
  2. Allt är öppet. Man redovisar öppet för vilka grunder man sätter handikapptalet på, för varje enskild båt.
  3. Principen för hur man gör är öppen, men beslutet för varje enskild båt är hemlig. 
Om man talar om hur man gör, riskerar man att få handikappoptimerade båtar, vilket är dåligt.
Om man håller allt hemligt riskerar man att förtroendet för systemet tappas.

Sammantaget skulle jag vilja hävda att det är oförenliga krav för att göra ett bra handikappsystem. Det kan bara bli mer eller mindre dåligt. Det ser man t ex på att när det är hårdvindssegling så går vissa båtar bra jämfört med annars. Detta är en ofrånkomlig effekt av att ha samma handikapptal oberoende av yttre förhållanden. Därtill kommer att vindar ändras medan man seglar, varför förhållanden kan vara olika för olika båtar i samma kappsegling. Detta händer när det mojnar eller friskar i under seglingen.
 
För flerskrovsseglare använder man SRS (f.d. LYS). Det sätts i en kommitté, med hemligt förfarande. Om det baseras på empiri, formler eller en kombination låter jag vara osagt.
Det är ganska naturligt att kommittén får mycket kritik från seglarna. "När alla är missnöjda samtidigt, har man gjort rätt" var det någon som sa...

Jag skulle vilja att lyskommittén öppnar en aning och blir lite mer transparenta. Redovisa öppet vilka principer man arbetar efter.

torsdag 20 maj 2010

Vikt på släpvagn

Det är inte helt lätt att hitta en passande bil för att kunna dra ett släp på 1500 kg totalvikt med B-körkort.
Här finns en lista någon sammanställt: http://bilmodeller.se/slapvagn/

tisdag 18 maj 2010

Koda video för Sony Ericsson W995

För att koda video till min mobiltelefon använder jag programmet handbrake. Telefonen är rätt petig med vad den vill spela eller inte.

Inställningarna nedan fungerar för mig:
container mp4
ej web optimized
ej large file size

picture: ej detelicine
ej decomb
ej devblock
ej deinterlace
ej denoise
storlek 320x180
crop 0:0:0:0
optimal for source off
anamorphic off

video:
video codec mpeg-4 (ffmpeg)
framrate same as source
2 pass encoding
turbo first pass
bitrate 200 kbps
audio
acc (faac) bitrate 160 sample rate same as source, stereo