måndag 26 april 2010

Namnbyte från Sundvall till Dreik

Jag har bytt namn från Paul Sundvall till Paul Dreik!

Bloggen kommer  att byta adress (pauldreik.blogspot.com), men jag låter det gå en vecka eller så så att den inte bara försvinner från gamla adressen.

måndag 19 april 2010

Slumpmässig information 6

Yttermåtten på en metrisk gänga är föredömligt enkelt uttryckta.
http://en.wikipedia.org/wiki/ISO_metric_screw_thread

torsdag 15 april 2010

Konvertera mts-filer i linux

Jag har spelat in filmer i HD-format med en canon legria hf200 videokamera (full HD). Det genererar mts-filer som innehåller video på avchd-format. (för mig 1920x1080i, 2*25 Hz)

Jag följde guiden på http://wesleybailey.com/articles/ffmpeg-tutorial-convert-avchd-mts-m2ts
och lyckades koda om video inspelad i högsta kvalitet till ett format jag kan spela utan problem.

Jag använder debian lenny och la till debian multimedia i repositorien, innan jag följde guiden.

relevanta rader i /etc/apt/sources.list:
deb http://ftp.de.debian.org/debian/ lenny main contrib non-free
deb http://ftp.sunet.se/pub/os/Linux/distributions/debian-multimedia/ lenny main


För information: jag visar här information från ffmpeg om videoklippen när jag spelat in i de olika kvalitetslägena på kameran, högsta till lägsta. Detta är skapat med ffmpeg -i [filnamn]

bitrate: 24055 kb/s
Stream #0.0[0x1011]: Video: h264, yuv420p, 1920x1080 [PAR 1:1 DAR 16:9], 25.00 tb(r)
Stream #0.1[0x1100]: Audio: ac3, 48000 Hz, stereo, 256 kb/s


bitrate: 17021 kb/s
Stream #0.0[0x1011]: Video: h264, yuv420p, 1920x1080 [PAR 1:1 DAR 16:9], 25.00 tb(r)
Stream #0.1[0x1100]: Audio: ac3, 48000 Hz, stereo, 256 kb/s

bitrate: 12483 kb/s
Stream #0.0[0x1011]: Video: h264, yuv420p, 1440x1080 [PAR 4:3 DAR 16:9], 25.00 tb(r)
Stream #0.1[0x1100]: Audio: ac3, 48000 Hz, stereo, 256 kb/s


bitrate: 7122 kb/s
Stream #0.0[0x1011]: Video: h264, yuv420p, 1440x1080 [PAR 4:3 DAR 16:9], 25.00 tb(r)
Stream #0.1[0x1100]: Audio: ac3, 48000 Hz, stereo, 256 kb/s

bitrate: 6258 kb/s
Stream #0.0[0x1011]: Video: h264, yuv420p, 1440x1080 [PAR 4:3 DAR 16:9], 25.00 tb(r)
Stream #0.1[0x1100]: Audio: ac3, 48000 Hz, stereo, 256 kb/s





För att konvertera till ett format som är lättare att spela upp utan att det hackar, använder jag följande kommando:
bitrate=4000
size="1280x720"
ffmpeg -i "$infile" -vcodec libxvid -b ${bitrate}k -acodec copy -deinterlace -s $size "$outfile"

fredag 26 mars 2010

Starthjälp för flygplan

Jag har en ide om hur man kan minska utsläppen vid flygplansstart. Problemet är att man vid start måste ha mycket hög effekt. Om man kan hjälpa till vid start bör man kunna optimera motorerna för verkningsgrad och inte toppeffekt. Det finns säkert massa "ifs och buts" men se det som en ide!
  1. Tilläggseffekt från landansluten el
  2. Hjälpfordon (bogserbåtsliknande)
  3. Draglina
  4. Tilläggsraketer
Metod 1: En högspänningskabel ansluts till flygplanet, ev från en liten vagn som kan åka längs startbanan. Elektriska element i motorn omvandlar el till värme. När planet lyfter lossnar kabeln.

Metod 2a: En liten rälsbunden vagn, eldriven, hakar i planet med en krok och hjälper till att accelerera det. När planet lyfter lossnar kroken automatiskt.

Metod 2b: Ett litet hjälpplan dockar till flygplanet. Hjälpplanet är försedd med en mycket kraftig vätgas/biogasmotor. När hjälpplanet hjälpt till att lyfta flygplanet flyger det autonomt tillbaka till flygplatsen och tankas igen.

Metod 3: En eldriven winsch hjälper upp flygplanet. När flygplanet är tillräckligt högt upp lossas linan. Eventuellt kan winschen lagra energi i ett svänghjul under en längre tid, som sedan mekaniskt används till winschen. På det sättet kapas toppeffektbehovet i winschen.

Metod 4: Raketer fyllda med förnybart bränsle (vätgas/biogas) monteras på planet. Efter att de hjälp till vid starten släpps de ner för återvinning, eller så får de sitta kvar till landning.

En uppskattning av effektbehovet vid start: En jumbojet väger ca 400 ton (max startvikt). Med 250 km/h starthastighet krävs ca 1 GJ i rörelseenergi. Om man har 30 sekunder på sig är det en medeleffekt på ca 30 MW.

Vad tror ni? är det görbart?

onsdag 24 mars 2010

Omvänd DNS

Omvänd DNS (reverse DNS) innebär att en ipadress slås upp till ett värdnamn. Jag har funderat över hur man ska gå till väga för att få omvänd dns att fungera korrekt, dvs att uppslagning från domännamn till adress och sedan tillbaka ger samma domännamn.
Här finns en bloggpost som behandlar hur det går till.
Det handlar alltså om att få ISP:n att lägga in poster som pekar på det man önskar.

torsdag 4 mars 2010

Storleksändring av krypterad disk (luks)

Den här artikeln avser diskkryptering på Linux, med luks och ext3.

En guide för hur man konfigurar kryptering finns här.

Om du är otålig, hoppa till de sex nedersta raderna och byt ut mina namn mot dina.

Jag använder diskkryptering för att skydda mina data. Mina diskar hanteras av LVM, vilket jag varmt kan rekommendera. Nu har diskutrymmet tagit slut inom den krypterade partitionen, och jag behöver därför storleksändra den. Det är en av fördelarna med LVM, så länge det finns fysiskt diskutrymme kvar någonstans går det att öka valfri partition utan att det kräver några stora ändringar eller tar lång tid.

Jag kör kommandona nedan medan jag är inloggad och filsystemen är monterade. Det går utmärkt. Otroligt, egentligen, att det går!

Bakgrundsinformation:
Nedan heter min volymgrypp (lvm volume group) minvg, min logiska volym (lvm logical volume) minlv. Namnet för den krypterade volymen är minkv.
I /etc/crypttab står det:
#
minkv /dev/minvg/minlv none luks,noearly

I /etc/fstab finns raden:
/dev/mapper/minkv /home/mittnamn ext3 defaults 0 4

Såhär gör du:

Storleksändra först lvm-partitionen (här ökning med 5 GB):
$lvextend -L +5G /dev/minvg/minlv

Öka sedan den krypterade volymens storlek:
$cryptsetup resize minkv

Öka sedan filsystemets storlek:
$resize2fs /dev/mapper/minkv